sena kvällar tidiga mornar

Jag tror det är solen som gör det. Att jag inte kommer mig i säng på kvällarna. Jag steg upp 7 imorse men jag är inte det minsta trött nu. Bäst att bara vara vaken då. Måndag blir en verkligt tidig morgon, då bär det av mot norge!

Jag känner ett stort behov av att SKRIVA men får inte orden rätt. Får ingen början men jag vet att om början bara kom skulle orden flöda. Vill.! Men det är svårt att berätta något man själv inte vet.

Känns som fredag idag och inte söndag imorgon. Ska berätta om vad som har hänt den senaste tiden på mötet imorgon – hur i världen ska det gå till?! Sku VERKLIGEN ha behöva föra dagbok för jag minns nästan INGET. Helt otroligt. Eg. ganska synd, det skulle ju vara med i min bok =/

skolavslutning

Ja int blev jag hämtad med limousin när jag slutade högstadiet! Det blev någon idag. Skolavslutningen var inte väldigt inspirerande men vi hann planera europakonferensen med Gunvor rätt bra. Ups. Vi skulle behöva en med till i gänget som far…

De som jag tyckte förtjänade stipendium fick inga. Morr. >.<

Grisinrefilé och nypotatis är på gångs i köket. (Pontus: ”är jag en filé?! Hehe.!”) Det gläder mig. Jag har inte ätit mat hemma mer än kanske 4 gånger den här månaden, så det ska bli gott.!

Annat jag ser fram emot nu:

- träffa norgefolket

- loppemarked i stor hall om en vecka :)

- träffa Ida om ba nån månad!

- miniteam i ekenäs i sommar

- europakonferensen

- gudstjänst i filadelfiamenigheten i oslo

Tänkt nästan skriva ”dagen jag flyttar in i MITT hus” bara för att jag är så inspirerad idag för jag och pappa var och körde förbi det och tittade. FINAST! och så sjöng vi för hjärtans lust med CD-skiva och var allmänt glada att finnas till.

…

nu är maj månad slut

history

Jag har bloggat på wordpress i över ett år är dagens insikt. Det är länge. Minns int alls vad jag har skrivit genom åren och inser att jag kommer tvinga mig att copy-pasta ALLT och spara det. Gamla bloggen borde också finnas kvar. Men jag hittade ett inlägg jag tyckte om som är ett år gammalt. (tänk irre att du va här då, det kan ja inte förstå)

Hade skrivit ett fint inlägg om karismornar och hur underbart fantastiskt det är att bo här och gå här längs gråa gator bland gråa hus och titta på morgonmänskor som egentligen allra helst skulle ligga kvar i sängen och inte drar sig för att visa det. Karis betyder nåd. Det är okej att inte riktigt orka. Karis vaknar långsamt och jag tycker om det. Hemligheterna som viskas inuti gör mig buslycklig och jag måste akta mig för att jubla till när jag möter en skrynklig gubbe med bister min. Hur ska tanterna kunna förstå varför jag älskar dem? Och gubbarna, som förgyller min tillvaro och är en liten soluppgång före den verkliga soluppgången, vad skulle de tänka om de visste? Bäst att hålla det för mig själv, tänker jag.

Och jag tänker, att sommarmornarna ska jag stiga upp tidigt tidigt före någon annan orkat vakna, sen ska jag gå in till centrum och dansa längs den tomma gågatan sjungandes en liten glad visa som fyller mig just då. Jag ska sätta mig på träbänken och vänta på att människorna vaknar och när de kryper ut ur sina små skrymslen ska jag tänka på hur mycket dom betyder för mig. Mina älskade karisbor i mitt älskade karis.

Glädjeskri.!

Idag har varit en enda glädjedag!. när jag pratade med Gud igår sa jag att jag ville vara glad, det fixade han lätt. Han fixar allt lätt.! Jag diggar honom hårt. Så idag är jag barnsligt lycklig över varenda en liten grej som en god god glass och en halvkaotisk ungdomssamling och som pizza och söndriga kartonger och församlingsmedlemmar som startar akuankkaprenumerationer åt varann för att någon ska lära sig finska. Jag är glad över solsken och över månaden som gått och över framtiden och över konstiga tilltal från ovan jag inte begriper och över..allt!

Och när jag blir så här supergenomglad då TROR jag också så lätt på de mest otroliga! Jag bara tror och tror och tror och ingen kan få mig att sluta. muahaha! :P må det ske mig som jag tror, ja må det verkligen ske mig så!

weirdouh

Vilken konstig kväll. Så fint och så lugnt. Jag tänkte nästan somna liggandes på en stor trätrappa som doftade gott. Allt doftade gott, men den doftade godast. Sommar och solsken efter regn. Båtliv och frid som varar dag efter dag efter dag… Den är så stor så du nästan kan dingla med benen då du sitter på ett trappsteg, utan att röra i nästa. Skönt att få känna sig liten. Jag vill hellre sova där.

En räv kom gåendes men blev rädd när den bara var några meter ifrån och gick tillbaka. Undrar vad den ville? Jag tror det var en räv, men jag visste inte att de var så stora. Vacker. Det var efter det jag tänkte somna, men så vaknade jag till av ljudet från ett annat djur. Gick och tittade på vattnet och på måsarna… Allt var bara perfekt, allt som gick att se. Men det var inte de synliga jag sökte.

Och jag har nog aldrig tänkt så barnsliga tankar som ikväll. Önskat så konstiga saker. Ibland när solen nästan har gått ner och ingen människa finns någonstans kan allting bli som en saga och du hittar inte ut ur den. Och innerst inne vill du inte heller hitta, för utanför finns bara verkligheten. 

går mot sitt slut

Månaden ska skrämmande snart avslutas. ”Avslut” stavas ”en ny början” i det rike jag tjänar. Jag vaknade imorse med åtminstone 4 mess mottagna och jag tänkte, när jag skriver en sån där tuff bok om mitt liv och min kallelse och allt häftigt jag fått se Gud göra bara bara bara för att jag älskar honom, då ska jag skriva om den här månaden och den här morgonen…

Det går att vara genomtacksam och ledsen på samma gång, jag är ett levande bevis. Ni kan int förstå hur otroligt glad jag är ändå. All in one, ni vet. När man inte längre äger ett hjärta av sten…

There will be mountains that I will have to climb, and there will be battles that I will have to fight, but victory or defeat it´s up to me to decide, but how can I except to win if I never try?

I just can´t give up now

I´ve come too far from where I started from.

Nobody told me the road would be easy

and I don´t believe He´s brought me this far to leave me.

Never said there wouldn´t be trials, never said I wouldn´t fall, never said that everything would go the way i wanted it to go, but when my back is against the wall and I feel all hope is gone, I just lift my head up to the sky and say ”Help me to be strong”

(marymary)

…

Ibland är du bara så jättejätte otroligt TRÖTT…. men det är inte så farligt. En så enkel sak som att sova KAN faktiskt hjälpa. I alla fall ibland.

*skriver*raderar*skriver*raderar*

[kraftord]

1383

Jag publicerar halvdåliga bilder på växter och blommor och jag vet att det inte är helt ett med min personlighet men jag har inga bilder som beskriver det jag vill säga. Tänk att man aldrig får veta nånting, att det alltid handlar om att förtrösta. Idag skulle jag gärna ha ritning och facit och allting, kunna ge lite trygghet och kunna lova. Jag vill kunna lova och hålla det. Lova att vi finns. Så länge det bara behövs. Varför får jag inte det?

Var vaken till 2 igår, det går oss som vi talar (skriver). Men jag är inte ledsen över det. Påmindes om någonting som hände för länge sedan, när jag gick i högstadiet. En kille som dog. Inte så uppmuntrande, tänker du kanske, och det var det i sanning inte. Men jag behövde komma ihåg det. Gud har sina sätt att kommunicera.

Jag håller fast vid det jag sade för en månad sedan. Jag klarar av att bli besviken för att det jag drömmer om inte går i uppfyllelse, men jag står inte ut om jag inte får drömma.  Jag tänker inte sluta visionera och tro… Jag tänker inte backa bara av rädsla för att det inte ska bli som jag vill… Har det någonsin handlat om att jag ska få min vilja igenom?

23.5.07

”Det här ska jag minnas! Hur den lilla stilla förvissningen verkligen VAR Gud, hur han hindrade mig från villovägar, höll mig lugn medan han öppnade dörren till den väg han har för mig! Han HAR omsorg! Och när han gett mig sån frid att jag hade kunnat vila sommaren i ovetskap, hur långt mer ska jag nu int kunna njuta när jag VET [..] ?! Underbare Jesus!”

 

00:09

Dricker allt för mycket cöcis sent på kvällen och lider risk att inte somna. Lyssnar på Ulf Ekman men hör inte vad han säger mer. Chattar med en god vän som går och lägger sig nu. Inser att jag väldigt snart ska härifrån. Funderar fast jag försöker låta bli. Har en tidsgräns och allt jag tänker efter den gränsen på kvällen räknas int, den varierar men jag vet när den är. Och jag är förbi den nu.

På lördag ska jag städa mitt rum OCH mitt klädskåp. Ordentligt.