måndagmårgån
Pratade med Gud igår. Insåg att ibland vill jag inte ens ha perspektiv. Han fixar allt så bra och ändå vill jag inte alltid låta honom komma och bara visa sig. En glimt av honom och det som varit så stort blir litet och obetydligt. Kanske det är för att hela situationen känns pinsam..? att något så ynkligt har fått binda. Jag vet inte, men jag ångrar aldrig när jag låter honom.
Det är ju lite så där att man går och bär på sin grej och sen när man inser att det inte är rätt så funderar man hur man ska bli av med det. Situationen blir omöjligt men ju närmre Gud man kommer desto mer förstår man att det inte är svårt alls. Det handlar bara om att svälja stoltheten och inse sitt totala beroende av Honom. Det brukar kunna ta några dagar att nå dit.
Egentligen var det inte överhuvudtaget dramatiskt. Jag bara pratade lite med honom. Svårt bara att ljuga när han vet allt. Svårt att hålla fast vid lögn när man talar med sanningen själv. Svårt att försöka övertyga honom att nånting nog är omöjligt och att jag därför nog ska leva under bördor och band som inte behagar honom.
Han behöver oftast inte göra nåt annat än att le kärleksfullt. Det räcker.
Du kan inte vara modig om du inte är rädd.
LIFEHOUSE 1
Igår hade vi säsongens första LIFEHOUSE dvs ungdomsmöte helt enkelt. Det kändes kul! Vi har vanligt ungdomsmöte en gång i månaden och utåtriktat ungdomsmöte en gång i månaden och sen smågrupper di två andra veckorna – så här sammanfattad version av hur vi jobbar. Plus då uncan alla tisdagar.
Igår predikade Hanna Nylund om skillnaden på att vara folk och lärjunge. Jag tyckte det var verkligen jättebra! och den meningen som kanske tog tag mest i mig och jag tror i många andra var att folket sökte Jesu händer men lärjungarna sökte hans ansikte.
Vi var runt 20 samlade och Gud var där tillsammans med oss. Bra start! inspirerad inför fortsättningen
Min kamera blev i betel :( men här är en söt bild från lifehouse i våras!
morningsmoothielifehouseday
Igår var jag arg på vår printer som inte vill det jag vill.
Igår våldsgästade jag ungdomarnas dansövning och försökte lära mig de första stegen.
Igår var jag till ekenäs och träffade våra syskon där.
Igår satt jag i bilen säkert en timme fast resan inte alls är så lång.
Igår blev jag glad när jag såg dig för du är mitt bönebarn.
snabb update
PraiseYouInTheStorm snurrar fortfarande och jag tänker på den här hösten och det här läsåret och vet att de e stort och viktigt. Jag är glad att jag får vara med. Jag är glad att jag får bo här. Att jag får vara just jag. Alla börjar sina olika skolor, tänk att jag får jobba det här året.! Jag är en lycklig människa. (Studera är ju också bra förståss för dem som vill det)
”Ropa till mig på nödens dag och jag ska rädda dig och du skall ära mig.”
Var det här första eller andra muggen kaffe?
Jag har en hel massa datorjobb framför mig den här veckan och nästa. Saker som ska designas och printas och skäras och grejas. Vi har ett antal på 800 vi jobbar utifrån med tanke på ungdomsmässan. 800 är ganska mycket men talko rockar fett.! Hade första lägerplaneringen med hela teamet igår – vi är 20 ledare o 20 barn ser de ut som :) Plus att vi planerade igång Skojohoj *älska*
Gud hör bön annars. Men det vet säkert många av er som läser ren. Har bara blivit så glad av småsaker Han fixat här längs med dagarna.
inflytande
Sanna har av okänd anledning haft väldigt stort inflytande på mig idag. Eller nåja, eg. va det bara två saker. Har lyssnat på PraiseYouInTheStorm hela dagen för att hon tipsa om det på sin blogg och så blev jag hungrig och ville inte äta smörgås så kom ja o tänka på att hon koka nudlar då vi tala i telefon så då fick det bli nudlar för mig med!.
Don’t be afraid
När jag var tonåring tjatade alltid alla ungdomsledare att man skulle umgås med Gud och lära känna honom. Jag hade svårt att få till det och blev därför frustrerad. Hade svårt att läsa bibeln för jag tyckte inte om att läsa och det här att sitta och bara va med Gud gick inte ihop med min personlighet. Nå, iaf så hjälpte Gud mig förstå med tiden hur JAG kan lära känna honom för att jag vill det och inte för att nån säger att jag ska.
NU förstår jag varför det är så otroligt viktigt att man helt vanliga till synes inte speciellt viktiga dagar tar tid och pratar med Gud och tar reda på i bibeln vem han är och hurdan han är. För det finns dagar då du behöver VETA.
inte är det enkelt
Tänk vad mycket vi säger som vi egentligen inte menar något med. Vi tror det betyder någonting men det gör inte det. Den här hösten har inte varit någon annan lik. Ida skrev det rätt bra, alla ord är som rakblad*. Och du vill inget mindre än skada någon eller dig själv, för allting är redan så sönder och så skadat. Så vad ska du då säga?
Varenda ett ord du inte menar från djupet av ditt hjärta, som du inte tror på verkligen på riktigt - kommer inte på fråga att använda. Sedan spelar det ingen roll hur sant eller rätt det är. Det fungerar bara inte. Det måste vara äkta fast det betyder massor av frågor som ingen har svar på.
- Hu e de med er? frågar vi och svaret blir ett finger som i luften ritar en berg-o-dal-bana. Vi nickar igenkännande, för så är det för oss alla.
*De har skett två olyckor här inom en månads tid och båda har drabbat ungdomar
Dressed in black
Idag har jag varit på begravning. Det var tungt, men det var en fin begravning. Tungt för vi skulle alla så vilja att han kom tillbaka till oss. Att han fortfarande fanns här. Att han plötsligt skulle dyka upp och bara va så underbar som han var. Och tungt för att han bara blev 13 år.
Citerar TAKE OFF:
Men om personen som har dött var frälst, säger bibeln att vi ”inte ska sörja som de andra, de som inte har något hopp”. Det betyder att vår sorg mest handlar om vår egen situation: att någon vi älskar inte längre finns ibland oss, och hur tomt det känns utan honom. Men att vi, mitt i allt detta, har en underbar visshet, att den som har lämnat den här världen har klivit in i en verklighet som överträffar allt vi någonsin kan drömma om med flera tusen mil.
Precis så är det. Inte ledsen för att han är där utan ledsen för att han inte är här.
Varför man publicerar
ibland förstår jag inte riktigt varför man publicerar allting på världens vida nät men kanske man inte måste förstå. Det här är i alla fall en hellöjlig reklamfilm för vårt ungdomsläger. Bakgrundsstory var väl att vi hade typ 20minuter eller nåt o på den tiden skulle vi åstadkomma 4 reklamfilmer och vi hade inte möjlighet att editera nåt. Så blev det som det blev.
jag är den som går av och an
leave a comment